fredag 27 september 2013

Ett gratis tips till alla skivbolag

Skulle skivbolagen kunna sluta signa varje nytt intressant band för typ 18 skivor? Om de inte vill det så är det nåt de i alla fall borde. Hörde precis Arctic Monkeys sista desperata försök att få en hit. Medelålders män som påstår att deras ex bara ringer när han/hon har bränt botten ur en puka.
Jamen vafaaaan...

Mönstret är som följer:
  1. En första skiva som helt ärligt är rätt dålig.
  2. En genombrottskiva som sparkar rumpa
  3. En uppföljare som ofta är rätt bra
Och det är där vi nu skall gå in å bryta, inga fler skivor här tack!
Det är inte nu bolagen skall signa banden för sex åtta skivor. Som bara blir sämre och sämre och sen splittras bandet och så får de ge ut två Greatest hits på slutet för att fylla kontraktet.
Så snälla lilla stora skivbolagen. Tre skivor sen är det slut. Ok?

Det värsta är ju att de inte verkar lära sig. Efter att Robbie Williams hade haft en skaplig solokarriär så signar nåt efterblivet bolag honom för en miljard. Bra ROI på den. Inte...

2 kommentarer:

  1. I beg to differ. Det beror så klart på band, men jag tycker att ordningen brukar vara följande.

    1. Bra debutskiva som känns genuin och lite "skitig".

    2. Om 1 bli succé, blir det här en snabbt framskiten studioplatta helt utan känsla endast för att den grå pöbeln inte ska glömma bort att bandet finns och skivan ska därför rida på den framgångsvågen.

    3. Bandet, som nu fått lite mer balls och integritet, säger "fökk öff" till den producent som skivbolaget tilldelar dem för att göra en svettig uppföljare till den, av publiken inte så älskade, andra skivan. bandet väljer troligen samma kille som producerade första skivan och nu skriver recensenterna "de har hittat tillbaka till sin råa, skitiga stil, det är som att få en fläskfilé dängd i ansiktet".

    Sen blir det lite upp och ner, med framstressade studioplattor och lite mer organiskt framsketna plattor som låter bra. Men vissa band klarar ju aldrig av att hitta något som inte låter överproducerat igen efter den där andra skitplattan där de använt dubstep och blastbeats i en ohelig allians. Gärna lite krabbdans på det också.

    SvaraRadera
  2. Ja det är klart att det finns varianter på de hela men grundregeln borde vara tre album, sen stopp. Det tror jag vi kan vara överens om i alla fall.

    Och sen finns det ju genrer som inte följer den regeln alls. Techo med alla dess avarter skall ju bara göra singlar. Jag tror inte jag hört en enda riktigt bra fullängdare i den svängen.

    SvaraRadera