Som ni alla vet så har jag ju lite svårt för det där med dämparinställningsrunkande. Och när jag möts av nyheten att det har kommit ett mod till Pike-gafflarna så är det lite såhär jag känner:
För är det nåt som faktiskt är bra med Pike så är det att det är en gaffel som fungerar helt fantastiskt bra bara genom att plocka upp den ur lådan, montera, pumpa, ratta in returen. Klart! Det är inte ändlösa timmar med lågfart/högfart och som när man ändå tycker att man har rattat in "the shit" så går det ju inte nämnvärt fortare ändå.
Ok, ok det skall inte bero på dåliga grejer men vafan 98% av alla MTBeare är ju ett gäng lallare som i bästa fall är rätt så ok. Och då kan man ju undra varför det numer behövs extra justering till Piken.
Sen, handen på hjärtat alla ni med en miljard inställningar på gaffeln/dämparen. Hur många ordentliga testrundor och utvärderingar i varierande terräng har ni gjort av era dämparutensilier? Som ni dessutom har på dokumenterat så att det går att följa upp?
Nä du Svensson, du behöver en Pike och en Monarch DebonAir och hålla tjäft.
Emil Lindgren skrev på för ett cykelmärke som heter Momsen. Kul att det ordnade sig. Tyvärr är det inte lika kul när man kollar in Momsen's cyklar.
Nåt slags 29erliknande med den nästan dinosauriemässiga gaffelvinkeln 71,5 grader. Och så nåt jävla kinkat överrör till det som grädde på moset. Nu är jag visserligen lite av ett fan av kinkade överrör som jag hellre ser än sadeltorn som om du frågar mig bara lägger till massa extra onödiga rör. Men att kinka överröret på en XC-räser och dessutom mitt på... nja.
Deras heldämpade Vipa är ju kanske inte heller nåt man garvar sig harmynt åt.
Men det är skit samma kanske för Emil för är det värsta uppbackningen så är det ju fett som attan. Men om man bara kollar in hojjarna så känns det ju lite som att skriva på för Biltema.
När cyklister pratar om att de cyklar för att det är kul så brukar jag dra öronen åt mig. För vad är kul? Har en internationella kulkommitén gjort en lista på vilka saker som är kul respektive tråkigt? Det är möjligt att jag har missat den listan men i alla fall...
En som tror sig känna till vad "kul" är, är Chris Ball, grundaren av Enduro World Series som skriver att ett endurorace skall vara kul (2013 var det "fun", 2014 var det "enjoyment"). Och utifrån detta kan man ju då fundera på två sätt.
1. Chris vill i all enkelhet påminna banläggare och deltagare om att det skall vara kul. Så dom inte missar det och gör en skittråkig tävling och åker runt och surar hela tiden.
2. Chris tror och tycker att all annan form av cykling är tråkigt och utgår helt enkelt från sig själv och antar därför att alla andra som ägnar sig åt XC, LVG eller ANNAT åker runt och har tråkigt.
Skulle det vara fall 1 som gäller så kan jag tycka att den är en ganska överflödig regel. Men skall jag vara ärlig så tror jag att det är punkt 2 Chris vill åt. Vilket ju är ett felslut från första till sista rutan. Tror Chris att en person som åker på långlopp år efter år skulle göra det om det var tråkigt. Eller att 10 000 (+) skulle cykla runt en sjö år efter år och verkligen genuint ogilla tilltaget. Nej, skulle inte tro det va?
Vad som just du, jag eller vem som helst tycker är kul kan bara den personen svara för. Tycker en person att 9mil grusväg är det roligaste så är det så. Helt enkelt för att det är subjektivt. En självklarhet kan man tycka men tydligen inte för alla.
Enya kanske är rave för mig.
(En lite rolig detalj i det hela är att SCF plankade ju hela EWS-reglementet inför 2014 (baserat på EWS 2013) där "kul" fick vara kvar vilket ju på nåt sätt antyder att de andra grenarna som SCF härbergerar skulle vara tråkiga).
Emil Lindgren outade häromdagen att det har skrivits på nåt nytt kontrakt.
Sign it like a boss.
Hans tidigare kontrakt med Giants XC-lag hade ju sagts upp och nu har han varit ute och letat och nu verkar han ha funnit något. Ryktet har ju ett tag varit att han eventuellt skall börja med enduro istället. Anledningen är väl lite olika inlägg på hans blogg om hur sjukt kul det är med enduro samt en liten film på HappyMTB. "Skitkul!" enligt Emil själv.
Och inom kort kommer Emil avslöja vart åt det barkar. Jag tror personligen inte att det blir enduro för Emil men man vet ju aldrig. Men jag hoppas lite, det vore mycket häftigt med den svensk serie där landets vassaste ur både DH och XC kan kämpa om segern. För det är onekligen så, de som är bäst är bäst lite oavsett gren. Wengelin vann i Göteborg och var en hårsmån ifrån segern i Grycksbo, Emil kom trea i Åre och placerade sig bra i Finale Ligure. Wallnerbröderna har ju placerat sig i topp de gånger de har ställt upp. Så en smältdegel av de bästa samlad i enduro = Ja tack!
Looseriders fick ju en att känna sig ung häromdagen. Inte på nåt sätt så jag kände mig fräsch, det var mer en tidsresa till en epok man trodde var över. Men så idag så flimrar åter igen Bikesteez förbi i mediabruset och nu har visst deras webbshop öppnat och man surfar dit och kollar in utbudet. Ganska omgående så måste jag ta en titt på mitt armbandsur för att kontrollera vilket år det är och... jo, se på fan... det är 2014 men Bikesteez utbud (och bara namnet...) kastar en raskt ett decennium bakåt. Guldkornen i denna tidsresa får väl sägas vara Svarta myrans energidryck och Loosekid Industries.
Just nu känner jag mig bara unken och försöker komma på ett sätt att få bort Bikesteez från min skärm utan att röra varken mus eller tangentbord.
Loose riders är nåt som har flimrat förbi i nåt brus, oklart varifrån, senaste tiden. Så en googling senare så hamnar man på Pinkbike
LOOSE RIDERS is all about getting out there, getting Loose and not taking taking life to seriously, on or off the bike.
Fräscht som en... Zocchi Monster T ungefär. Hallå, det tidiga 00-talet ringde och ville ha sitt gotiska typsnitt tillbaks. (Ok, jag vet att Loose Riders inte har gotiskt typsnitt (än)).
Jag har inte spanat in nån "edit" från Looseriders men jag kan gissa mig till ett par saker som finns i den rullen:
* Folk som gräver filmat i motljus
* Kanske en liten timelaps på moln?
* Ungefär fem bildrutor går i 30fps, resterande i 60fps (troligtvis långsammare)
* Typ en miljard freeride flicks
* En stor lägereld där ynglingar sitter och äter korv och dricker öl
Och det sista blev lite av ett freerideedit-bingo. Jag får se hur många Bingo det blir när jag kollar in filmen. Förlåt, edit.
Som en del i arrangörsgänget bakom Enduro Sweden Series så har man ju fått höra från och till (dock inte mycket faktiskt) om hur bra eller dåliga sträckor är. Det är ju dock vanligare att man för höra att sträckor är dåliga eftersom det ligger i sakens natur att det är självklart sträckorna skall vara bra och därför muttrar man bara när det är dåligt. Förut har jag i min enfald trott att det där var en XC-grejj eftersom de gnäller mest hela tiden om det ena eller det andra. Trötta ben, för mycket/för lite rötter, motljus och gud vet allt vad de gnäller om. Mycket vanlig är det att de gnäller i egen sak också, det vill säga att de gnäller på saker som inte gynnar dom själva.
Men i alla fall... det var inte meningen att det skulle bli nån XC-diss men det går inte att komma ifrån att det muttras i dom leden. Så... åter till bangnäll. Och det är inte så att jag blir sur på det. Mest lite fascinerad över att folk gnäller. Det är ju lixom helt frivilligt att ställa upp och varje normalbegåvad människa kan ju på förhand göra lite research om hur banan ser ut. Det brukar finnas videos, bilder, banprofiler som visar på allt önskvärt sätt hur det kommer att se ut. Så för mig är det väldigt enkelt, gillar man inte banan, stanna hemma. Och svårare än så är det inte. Det är inget medborgerligt tvång att ställa upp i tävlingar som har tråkiga banor.
Dessutom gnäller man ju ofta på rätt så korta delar. En sträcka av sex som inte passar herrn/frun och då är det hängeläppar åt höger och vänster.
Och skulle det nu visa sig att hela banan/alla sträckor är så infernaliskt tråkiga trots att man gjort erforderlig undersökning. Prova att be om att få pengarna tillbaks. Det är möjligt att det funkar?
Det verkar inte så i alla fall. Det där med bloggade verkar vara nåt som CX-, XC och randånöööörer håller på med. Vad Endurotjommarna gör är oklart. Förmodligen dricker de starksprit och käkar isterband frukost, lunch, middag.
Och tillber satan.
Om nån hittar några fräsiga endurobloggar så kan ni ju hojta till.
Jag glömde ju bort... igår när vi körde upp mot kraftledningsslingan så ser vi en storvuxen man och en kvinna. På håll tänker jag att det där måste vara Tommy (han bor ju inte så långt ifrån) men när vi kommer närmare så ser jag att det är inte Tommy utan nån annan gigantisk tjomme iklädd ljusblå landstingsklädsel?! Karln är alltså ute och fnattar runt i skogen i en V-ringad T-shirt och tunna byxor. Typ 5 grader varmt och snålblåst. Kvinnan är hyffsat ordentligt klädd. Man bah: Va?
Tanken var att Freddan och jag skulle fara till Åkersberga för lite Enduro och spana in sträckor för ett kommande rally men Comviq tyckte att jag inte skulle ha mer än sporadiskt med täckning just denna dag så vi missade hela avfärden. Sånt kan hända den bästa men nu hände det just oss. Hursom så tyckte vi att det dög gott med lite söndagsgubbcykling istället för Enduro så vi rullade sonika ner till Tjompen och anslöt med Billy, Janne och givetvis Tom som dagen till ära hade skaffat en av de räligaste mustascher som skådats. Må den växa till sig!
Vi körde som vanlig och det var halt som attan men nu börjar man få in hänget och det rullar på. Vi sladdar runt lite och det är väl som cykling är mest, trevligt.
Jannes bromsreglage går dock i botten efter en stund och han har tappat sprinten. Men snabbare än Lucky Luke drar sin picka så drar Janne upp ett buntband och buntar ihop reglaget. Snygg fix som funkar.
Sen avviker Billy och vi kör mot Löttingekullen, strax innan kullen avviker Tom på grund av att han helt enkelt kör fel. Eller är för långsam så han inte hinner se vart vi tar vägen. Så Freddan och jag kör vidare mot kullen och där slår vi, hör och häpna, igång Strava och sen så hetsar vi lite upp och ner för kullen tills Janne och Tom dyker upp igen.
Men sen tappar vi bort Tom och Janne igen men hittar Andreas istället. Sen kör vi hem utan större utsvävningar.
Nu har jag bloggat, oklart vad det skall tjäna till men ni fick ju njuta av bilderna i alla fall.
