Nu för tiden har var och varannan människa en pulsklocka, gärna även med GPS. Och vi cyklister skall ju även tydligen ha kadens (pedalvarv) och även höjdmetrar. Till vilken nytta kan man ju fundera?
da PEF klämde ju ur sig följande häromdagen:
"Jag är inte intresserad av att ens se min egen puls, ännu mindre någon annans."
Och det är ungefär så intressant det är med puls. Med tanke på att sportsmän som Thomas Frischknecht kan vinna massa världscuper och annat utan att känna till sitt VO2-max så borde varje normal motionär klara av att motionera utan att registrera pulskurvor.
Är det bara en önskan att få vara elit som lyser igenom. Att sen 95% av alla pulsklockeägare dessutom levererar som en säck potatis jämfört med elit gör ju bara saken konstigare.
Men vill man glana på pulskurvor så får man.
Men nästan det roligaste är när man frågar någon pulsklockebestyckad medmänniska vad klockan är. Då flackar blicken och trots mer datakraft på styret än vad första månlandaren hade så svarar de oftast nåt i stil med "eeehhh... vi har cyklat i två timmar och fem minuter... rulltid alltså".
Sen ids jag knappt kommentera den sista sjukan (i huvudsak i cykelsvängen) . Watt. Kurvor, grafer, mätvärden till förbannelse. Och det konstigaste av allt, de flesta väljer att plocka ut mätvärden när de sitter inomhus. Inte i verkliga livet där de sen (eventuellt) skall prestera och leverera.
Lasse Armstark var tidigt ute med att mäta watt när han satt på sin cykel. Men innan han började med det så hann han vinna några TdF. Han brukade köra upp till Col d´Madone, gjorde han det under en viss tid så visste han att han var redo att vinna TdF. Lättare och bättre värdemätare går ju knappast att få.
Men varför håller alla på med alla dessa siffror och kurvor? Troligtvis för att det är lättare att se att man har gjort nåt om man loggar det. Det är tydligare att räkna pass på gymmet när man kan räkna antalet exporterade filer från pulsklockan. Att bara känna efter att man har gjort nåt verkar inte räcka.
