Roslagsleden strikes back!

Imorse klev jag direkt ur sängen och gav mig ut på en runda. Det var kallt och jag frös duktigt redan innan jag styrde in i skogen och då skall ni veta att jag bor inte många hundra meter från skogsbrynet. Jag tänkte köra Roslagsleden från Vallentuna till Danderyd och sen rulla vägen hem. Men jag började omvärdera redan efter fem minuter eftersom det var så kallt. Men väl inne i skogen så fick jag upp ångan och sen gick det av bara farten genom lera, häsbajs och kobajs.

Och det var så sjukt kul! Det var längesen jag hade så kul på cykel, bara att köra dit näsan pekar och följa leden. Fast just det där med att följa leden var inte jättelätt tydligen så jag körde fel många gånger faktiskt.

Sen de har dragit om R-leden i Danderyd så är det ju mycket av leden som går på motionsspåret. Så jag försökte ta gamla dragningen så gott det gick men elefantminnet börjar svika. Så jag körde fel?! Men hittar ju snart rätt igen.

Vid Enebybergs IP träffade jag en svensk och en engelsman som körde på gamla sträckningen. Bra val! Surrade lite kort med dom och körde sen vidare mot Rinkeby Gärde och väl där så mötte jag två till som jag sen gjorde sällis tillbaks med. Så det blev inte vägen utan leden tillbaks igen.

Nu gick det inte så fort för dom så jag lämnade dom rätt snart. Och på tillbakavägen så var det lättare att hitta gamla sträckningen. Körde tillslut fel och kom in på en tillsynes hobbyuppmärkt röd stig. Som sen avlutas med en riktigt bra stig när man närmar sig Rösjön. Man måste helt enkelt hänga mer i Rinkebyskogen. Allt annat vore tjänstefel!

Strax norr om Fjäturen så kom jag ikapp svensken och en engelsmannen. Dammade förbi och nu kände jag verkligen att jag kom in i Zonen. Det gick hur fort som helst och det höll i sig hela vägen hem.

Fruktansvärt lerig men mycket nöjd och glad kom jag hem. Nu har jag svårt att gå  :-)